lördag 10 december 2016

Veckans recept: Enkla knep för att spara pengar

För ett par veckor sedan skrev jag om hur man kunde spara ett par miljoner genom att välja billigare råvaror när man handlade. Då gjorde jag en kalops med inlagda rödbetor och Utlandsutdelaren intresserade sig för just inläggningarna och föreslog en egen artikel om just det.


Bild. Ica.se

Jag funderade ett tag på hur man skulle skriva ett sådant inlägg och konstaterade att det är en svår uppgift att få inläggningar att bli intressant så jag tänkte ge bort ett par kockknep som kan vara värdefulla för den som känner att det vore roligt att laga lite mat någon gång ibland.

Då kör vi

1: En vass kniv gör jobbet enklare. Det är förvånansvärt ofta man kommer hem till folk med slöa knivar och de rättfärdigar det ganska ofta med att skaderisken är mindre om kniven är slö. Jag hävdar tvärt om att om du har en slö kniv riskerar du att slinta oftare och eftersom du behöver använda mer kraft kommer skadan bli större. Slipa dina knivar!

2: Här skulle jag vilja säga - använd stor kniv och stor skärbräda oavsett om råvaran du behandlar är liten men jag gissar att jag kommer prata för döva öron. Jag har försökt lära min mamma att använda stor kniv och skärbräda i 10 år och det rinner av henne som vatten på en gås så jag har gett upp.

3: Lär dig att använda kniven. Se den här filmen och öva




Vet man vad man pysslar med blir det roligare. Det gäller allt från fotboll och matlagning till sparande och aktier så lägg 10 minuter på det här så blir livet enklare.

4,1: Det finns miljoner knep och tips men nu kommer vi till praktisk matlagning och då har jag två tips.

Lär dig att använda 3-2-1 lagen. Det är en inläggningslag som, med olika kryddningar, kan användas till det mesta du vill lägga in. Recept hittar du här men inget kunde vara enklare. Du tar tre enheter vatten, två enheter socker och en enhet ättika. Koka upp tills sockret smält och om du vill kan du krydda den här lagen när du kokar upp den så att det blir som du är van vid.

Skall du lägga in rödbetor slänger du i ett tiotal kryddnejlikor i lagen och när det svalnat de kokade rödbetorna. Vill du lägga in sill gör du lagen med en morot, en rödlök, 10-15 kryddpepparkorn och ett par lagerblad och när lagen svalnat skickar du i sillen. Du kan lägga in det mesta i grönsaksväg och en hel del fiskar och köttbitar och det blir ganska gott.

4,2: Pannkakssmet är 1-1-2. I 1 ägg vispar man ned 1 dl mjöl och därefter vispar man ned 2 dl mjölk (lite, lite salt är bra för balansen). Satsen räcker till 2-4 pannkakor men det här är grunden och sedan är det bara att utöka.

Pannkakssmet kan du använda till mängder av rätter exempelvis fattiga riddare, raggmunk eller varför inte crêpes? Det viktigaste är att förstå att det inte är svårare än 1-1-2 och sedan kan du tillsätta nästan vad som helst.

Vad har detta med ekonomi att göra?

Om inte det framgått ännu så anser jag att mat och matlagning är riktigt kul och enda anledningen till att jag kopplar lördagsinläggen till ekonomi är för att det inte verkar spela så stor roll att man kan ha kul och göra någonting med familj och vänner för sånt vill man inte läsa på en ekonomiblogg.

Så hur har dessa knep koppling till ekonomi då? Väldigt många i min närhet har skippat det där med matlagning helt eller delvis och om det är något jag försökt förmedla det senaste året är att hemgjord mat är billigare än köpt mat oaktat njutningen av att äta något man vet vad det innehåller eller nöjet av att umgås med sina nära och kära.

På coop kunde man denna vecka köpa färdiga pannkakor för 57 kr/kg och skulle man göra dem själv skulle det gå på ungefär 11 kronor kilot. Hade du fått 418 % avkastning (57-11/11) på någonting annat hade du definitivt reagerat. På samma coop kunde man köpa inlagda rödbetor för 40 kr/kg och skulle du göra en burk sådana helt själv skulle det gå på ungefär en tia per kilo givet att rödbetorna kostade 13 kr/kg vilket de gjorde i veckan. Nu handlar det bara om 300 % avkastning; eller skall vi vända på det och hävda att det rör sig om en besparing på 75 %.

Oavsett finns det mycket pengar att spara på att göra det själv och kvalitetsvinsten går inte att mäta för den är så vansinnigt stor.

Lycka till




fredag 9 december 2016

Säljer Telia

Telia har varit lite av ett sorgebarn i portföljen men det är inte den begränsade utvecklingen som gör att jag nu säljer. Jag trodde att de hade kommit längre men det senaste året har gjort att jag kommit fram till att jag egentligen inte tror på bolaget. Det finns mängder av saker som talar för bolaget men så har vi en ineffektivitet i toppen som sänker bolaget.

Oavsett vad man tror så måste man fatta sina egna beslut och jag konstaterar att det räcker med en teleoperatör i min portfölj och redan det kanske är för mycket men Tele2 gillar jag och hoppas på fortsatt aktieägarvänligt tänkande i toppen på det bolaget.

Med dessa tankar och det faktum att jag rensar lite i portföljen för att slanta in det sista av handpenningen på lägenheten sålde jag i veckan av den lilla post Telia jag hade och utnyttjar då de senaste nyheterna som fått aktien att klättra en gnutta. Jag kommer justera portföljsidan så fort jag hinner.

Trevlig fredag

torsdag 8 december 2016

Spelpengar som sparas kan bli en riktig "lottovinst"

För inte så länge sedan fångade jag upp en artikel publicerad av Folksam eftersom någon jag följer på twitter länkade till den och det som fastnade hos herr AvL var att genomsnittssvensken lägger 465 kr/mån på spel. Jisses.

Bild: Pixabay.com

Länk till artikeln hittar du här.

Jag kan förstå tjusningen men jag spelar mycket sparsamt själv. Det händer att det landar en skraplott på kvittot någon gång per år men det är också allt men 450 kr i månaden är fullständigt otänkbart. Och dessa kostnader är som följd av en önskan att vinna massor av pengar och nå en ekonomisk plats där man tror att livet kommer vara enklare eller innehålla fler element man drömmer om.

Sifo som står bakom undersökningen har räknat på att man kan spara ihop en miljon ganska enkelt om man istället sparar pengarna och man har antagit 5,5-6 % årlig avkastning och 45 års spartid.

6 % årlig avkastning är en rimlig avkastningsnivå och det är osannolikt att man klarar av att komma mycket högre än så om sparhorisonten är så lång som 45 år men jag vill filosofera lite över ränta på ränta effekten här. Den sparade summan är 251,100 kr vilket är en rejäl slant i sig själv. På så lång tid som 45 år är dock räntan det viktigaste och om jag använder herr Thelenius sparkalkylator kan jag konstatera att skatteeffekten också spelar roll.


Källa: z2036.blogspot.se
En snabb excelsnurra säger mig att Sifo helt enkelt har multiplicerat sparsumman med avkastningsnivån varje år och därför ger ovanstående ett något lägre resultat än de 1,1 miljonerna som man får fram i undersökningen. Jag har ju dessutom räknat på 465 kr och inte på 500 kr och 5.5 % ränta som man gör i undersökningen. Man har också alternativet 400 kr/mån och 6 % avkastning och får fortfarande en miljon vid pension.

Nu vill jag göra det lite intressantare. De senaste 30 åren har den svenska börsen gett en genomsnittlig avkastning på 11 %. Skulle man anta att det kan fortsätta så får vi följande resultat av vårt sparande.

Källa: z2036.blogspot.se

Nu börjar vi snacka lottovinst på riktigt. Låt oss vara en aning mer obscena i våra antagande och anta att det är en familj om två personer som gör det här. Då kommer vi upp i 8.5 miljoner men låt oss inte stanna där. Låt oss anta att de fortsätter hela vägen till sin död och lämnar över sina sparade slantar till nästa generation. Medellivslängden är 80-84 år idag så låt oss anta 82 år vilket ger en sparhorisont på 64 år.


Källa: z2036.blogspot.se

Lottovinsten är nu uppe i 51,5 miljoner kronor och det enda man behöver spara är 465 kr/person och månad. Nu kanske det är fullständigt orimliga antaganden med 11 % i årlig avkastning under så lång tid men då väljer jag att luta mig tillbaka och konstatera att Warren Buffett har klarat att skapa en genomsnittlig avkastning på nära 20 % om året i närmare ett halvt sekel så omöjligt är det definitivt inte.

Sluta spela och börja spara








onsdag 7 december 2016

Köper Nobina

Både igår och idag har jag stoppat in pengar i Nobina. Det rör sig inte om många tusenlappar men jag stödköper lite efter kursnedgången som varit. Idag köpte jag också för månadspengen i AVL-portföljen på 52,75 kr och givetvis gick kursen ned ytterligare 75 öre efter det men vad gör väl det på lång sikt.

Bussbolaget växer och tar marknadsandelar i rasande fart vilket sänker lönsamheten något, nu i början men om några år kommer denna tillväxt innebära att det forsar in pengar i bolaget och redan innevarande år förväntar vi oss en hygglig avkastning och en rejäl utdelning.

Jag kommer förmodligen skriva ett längre inlägg om bolaget inom kort för de av er som vill få ett motiv bakom köpet när det kommer till AVL-portföljen så det är bara att hålla ögonen öppna men tills dess kan man roa sig med att läsa mina tidigare artiklar om bolaget vilka du hittar Här och Här.

Lycka till


tisdag 6 december 2016

Nya investeringsregler - Investera som en fondförvaltare

I början av november skrev jag "tillbaka till investerarrötterna" och att jag behövde fundera på hur jag investerar och att jag önskade lite mer disciplin i portföljen.

Bild: Pixabay.com

Då filosoferade jag över att det jag behövde kanske var att utan känslor köpa ett antal aktier varje månad utan undantag men diskussionen i kommentarsfältet och diskussioner utanför bloggen ledde till att jag började fundera i andra banor. Det kanske var dags ändå att snäva åt mitt eget investeringsunivers en aning och tvinga mig att tänka lite mer inför varje investeringsbeslut och varje köp.

I kommentarsfältet skrev Oerjan om sina mål och regler som sprider portföljen efter branscher och tillgångsslag. Jag tyckte det lät ganska mycket som de investeringsregler man ibland läser i fondfaktablad eller liknande och det inspirerade mig till att bygga min egen regelsamling för framtidens investerande. Om du hittar någonting i nedanstående framställning som verkar konstigt eller felaktigt får du gärna hojta till för med ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper kommer vi gemensamt att bli bättre investerare.

Regler

Det här tycker jag är skitsvårt rent ut sagt. Jag vet inte ens vilka branscher man bör dela upp tillgångarna i och hur skall man dela upp sina tillgångar?

Jag tycker att man bör reglera tillgångsslagen i sitt sparande så det får bli första anhalten. Jag har redan ganska hygglig koll på att jag vill ha ungefär 10 % buffert och denna buffert skall finnas i räntebaserade tillgångar och på konton. Fixed income - obligationer, preferensaktier och liknande borde få bli en egen kategori. Jag gillar också uppdelningen på stabilitet och tillväxt.

Branscher då? Jag tar hjälp av fondbolagens uppdelning och får nedanstående tabell.


De flesta verkar klumpa ihop fastigheter med finans och det håller jag inte med om. Nog för att de är räntekänsliga men jag vill påstå att det finns skillnader mellan banker och fastighetsbolag som förtjänar att man delar upp dem. Saknas någonting?

Fördelning mellan enskilda tillgångar borde komma näst. Om man bortser från bil, bostad och det känslomässiga värdet i sina relationer borde man aktivt diversifiera sina tillgångar. Anledningen till att jag undantar de ovan nämnda är mest för att de flesta av oss har svårt att bugga en tillgångsbas som är stor nog att det egna boendet utgör mindre än 15-20 % av det totala värdet. De flesta skulle ha samma problem med bil och andra dyrare kapitalvaror och när det kommer till känslor skall man aldrig snåla så det här kommer bli en diversifiering av den placerade portföljen och inte eventuella andra tillgångar.

Jag tycker inte att någon tillgång borde få lov att överstiga 30 % av det segment den tillhör dvs om det är en stabil aktie och de stabila aktierna utgör 50 % av mina totala tillgångar får inte en enskild aktie utgöra mer än 30 % av dessa femtio procenten. Detta gäller samtliga segment utom räntedelen där ett bankkonto eller liknande får lov att utgöra hela segmentet.

Summa summarum

Med dessa regler har jag bestämt att portföljen skall delas upp i segment och de segment som innehåller aktier skall diversifieras över branscher. Mängden tillgångar regleras och de separata tillgångarnas individuella viktning i portföljen har sin egen regelsamling.

Detta sätter ett ramverk för portföljen men det bestämmer inte vilka tillgångar jag skall köpa. Har ni några synpunkter, tillägg eller åsikter får ni gärna dela med er av dem.

Härnäst handlar det om att dela upp de tillgångar jag köpt i segment och se över hur portföljen passar in i regelverket men det kommer senare.






söndag 4 december 2016

Veckobrev 48 - Andra advent


Glad andra advent!

bild: pixabay.com

Det ryktas om julrally och finanstidningarna börjar skriva om utdelningssäsong redan nu. Tiden går onekligen fasligt fort och vi är redan inne i december. Om två månader blir jag pappa men innan dess skall vi avsluta 2016, fira jul, flytta och bli rika.

Det svåraste skulle man kunna tro är att bli rik men om man bara tänker på det ett ögonblick så vill jag påstå att det är det enklaste. Att fira jul är skitjobbigt och förväntningarna jag hade på 2016 var skyhöga så att summera året kommer bli tufft och att flytta med en höggravid hustru är förmodligen inte optimalt men att bli rik är bara en fråga om perspektiv eller tid.

Jag har en konsumtionsnivå som understiger fattigdomsgränsen, något Utdelningsseglaren skrev om efter en artikel i SvD. Gränsen är tydligen 11800 kr vilket som nettonivå är ganska mycket högre än den nivå jag siktar på och jag skulle vilja påstå att den som kallar mig och min konsumtion för fattig har en mycket begränsad världsbild. Men rikedom för mig har väldigt lite att göra med pengar. Rikedom för mig handlar mycket mer om känslor, frihet och de människor jag har omkring mig och de upplevelser jag samlar på mig.

Att bli rikare innan året är slut blir inte svårt för varje dag skänker nya möjligheter och jag ser mig själv som rik både ekonomiskt och känslomässigt och högtider då familj och vänner är fria att umgås under glädjefyllda omständigheter är det som gör, i alla fall mitt liv, fullare och rikare och det är vad julen borde vara.

Kärlek och välgång


lördag 3 december 2016

Veckans recept: Chipotle Chili

För några veckor sedan glömde jag min lunch hemma i kylskåpet och en arbetskollega hade en extra frysportion liggandes som jag fick "låna". Det var en enportionsrätt från Felix som tydligen var en ganska ny variant nämligen en vegetarisk Chipotle Chili.




Jag läste innehållsförteckningen och konstaterade att det här borde jag kunna replikera och när jag köpte en ny förpackning till kollegan ansåg jag att det var min skyldighet eftersom skräpet kostade 36 kr. 36 kr för 380 g vegetarisk röra känns helt vansinnigt men vad innehåller röran då?

"Stekt potatis, vatten, tomater, svarta och röda kidneybönor, gul och orange morot, tomatpuré, olivolja, lök, champinjoner, röd paprika, rapsolja, persilja, potatisstärkelse, SOJASÅS (vatten, SOJA, majs, salt), salt, grönsaksbuljong (morot, SELLERI, lök, purjolök, naturlig arom, salt, socker, solrosolja, potatisflingor, citronkoncentrat), krossade kakaobönor, chipotlepasta (0,2 %) (chipotle chili, lök, tomatpuré, vinäger, vitlök, salt, kryddor), vitlök, guajillo chili (0,2 %) och kryddor (bl. a. spiskummin, rökt paprikapulver)."

Låt mig översätta det här

Potatis
Krossade tomater
Bönor
Morot
Tomatpuré
Lök
Champinjoner
Paprika
Kryddor

Svårare än så är det inte

Jag kokade lite potatis tills den var nästan klar. Kylde den och skar den i bitar. Stekte potatis, lök, vitlök, champinjoner och tärnade morötter i lite olja och kryddade med lite paprikapulver, spiskummin, salt och lite svartpeppar. När det började närma sig klart hällde jag på en rejäl klick med tomatpuré och chipotlepasta vilket fick fräsa lite och därefter hällde jag på en burk blandade bönor och en burk krossade tomater. I med en buljongtärning och smaka av. I med paprikan.

Låt det hela puttra en liten stund och häll på mer vätska ifall det behövs och sist men inte minst reder man det hela med lite majsmjöl och så är det klart. Servera med ris om du vill.


Det ovanstående receptet kräver att man delar det i sex för att det skall bli lika lite mat som det var i Felix låda men jag hade föredragit att dela grytan i fyra för att få mat så jag klarade mig men om man istället lägger på en 50-öring i ris så blir måltiden fullt tillräcklig.

7,27 kr alltså för en portion och då skulle det innebära att plastlådan och transporterna, arbetsinsatsen och företagets vinst m.m. utgör de övriga 28,73 kronorna. Jag kan tycka att det är ett helt rimligt påslag per portion för att någon annan skall göra maten åt mig men jag tycker att det är vansinnigt att låta någon annan göra det när det är så enkelt att göra det själv.

Ytterligare en sak jag reflekterar över är att det är ganska liten skillnad mellan den här vegetariska rätten och de kötträtter jag vanligtvis räknar på men idag har jag faktiskt räknat på en ganska exklusiv vegetarisk rätt så varför inte och det är fortfarande mycket billigare att laga maten själv. Antag att vi gör det här varje arbetslunch istället för att köpa färdigmat vilket de flesta av mina arbetskollegor gör då byter vi ut uppskattningsvis 220-230 portioner per år motsvarande 19 portioner per månad. Det innebär att våra matkostnader beräknat på ovanstående recept minskar med 545 kr/mån.

z2036.blogspot.se
Sparar man de här 545 kronorna varje månad kan man efter ett yrkesliv ha 6,5 miljoner extra. Personligen tycker jag att det är godare att äta hemlagad mat än det färdiga slabbet man kan köpa i frysdisken men skulle det vara så att du uppskattar frysmaten och föredrar den kan du göra ett aktivt val att försaka 6,5 miljoner kronor för att äta lite roligare men om du, liksom jag, trivs bättre med hemlagat då får du dessutom en bonus i en ganska ansenlig pensionsportfölj också.